Livscykelanalys.
Hur vi ser på den.

Livscykelanalysen är vårt viktigaste verktyg för att kunna bedöma miljöeffekterna av de fastigheter vi planerar, bygger och utvecklar. Det är ingen nymodighet. Redan på 1990-talet såg vi de första analyserna av detta slag. Vårt synsätt skiljer sig emellertid något jämfört med andra aktörers…

Först några grundläggande fakta:

Varje enskild kubikmeter trä som ersätter motsvarande produkt av betong eller stål, lagrar kol motsvarande 0,9 ton atmosfärisk koldioxid under byggnadens livslängd. Det motsvarar en minskning om cirka 1,8 ton CO2 per ton träprodukter.
Även utsläpp från tillverkning och återvinning minskar med 1–1,5 ton. Som schablonvärde kan nämnas att ett småhus eller en lägenhet i ett flerbostadshus kräver ca 20 kubikmeter träprodukter om huset byggs med en stomme av trä. Skillnaden i utsläpp för tillverkning av byggmaterial blir då drygt 40 ton koldioxid.
Kolinnehållet i träprodukten utgör ungefär hälften av dess massa. Och här kommer det viktiga:

Effekten av denna lagring bibehålls
så länge träprodukten används.

Till på köpet förnyas byggmaterialet naturligt – som växande träd – med endast solen och naturen som källa. Det är alltså extra gynnsamt att använda trä till så långlivade och centrala produkter som byggnadsstommar.

Vårt synsätt, är att en analys av livscykeln innefattar alla steg från vaggan till graven. Det är ju dess ordagranna definition. Ändå görs ofta jämförande analyser med avgränsningen ”från vaggan till byggplatsgrinden” – alltså från råvara till dess huset är färdigbyggt. Och det är här vi menar att synsättet bör ändras. En livscykelanalys bör inte ignorera användningsfasen – vilken genom uppvärmning och energianvändning utgör den största miljöpåverkande faktorn. Man bortser också från de restvärden som finns den dag huset rivs.

Fem årtionden senare. Eller mer?

Byggnaders livslängd beräknas ofta utifrån olika finansieringsalternativ. Ur strikt ekonomisk synvinkel är en längre livstid för byggnader än 50 år sällan överblickbar. Detta rimmar inte med vår idé om evig förvaltningshorisont.
Och – här kommer det viktiga: Ur ekologisk synvinkel är det väsentligt att öka livslängden. Faktum är att våra byggnader behöver användas betydligt längre än 50 år, för att planeten ska må bra.

Att äldre byggnader är ofta anses ha mer atmosfär än nyproducerade – och därmed blir mer attraktiva för de boende – får ses som en bonus.

Och varför bortse från den största miljöbelastningen?

I jämförelsen mellan olika materialval bortser man oftast från driftsfasen. Detta trots att den utgör den största delen av byggnadens miljöbelastning, bland annat genom energianvändning för uppvärmning.

Vi menar att det är fel att bortse från materialens slutöde – åtminstone i de fall då hus byggts av trä. För till skillnad från metaller och mineralbaserade material, innehåller träkomponenter en stor mängd återvinningsbar energi.

De generella kategorier för miljöpåverkan som inkluderas i en LCA är 1) användning av resurser, 2) mänsklig hälsa och 3) ekologiska konsekvenser.
Vi ser ISO 14040 som ett stöd vid analysen av en byggnads livscykel. Initierar vi ett byggprojekt, samarbetar vi i ett tidigt skede med konsulter specialiserade inom miljöteknik och ekosystem för att ta fram livscykelanalyser.

Från och med 2022 ska alla byggnader klimatdeklareras.

Det är givetvis utmärkt. Gemensamma krav förenklar för oss alla. Dessutom hjälper det olika aktörer att tala samma språk. Träindustrin i Norden miljödeklarerar sedan länge sina produkter. Svensk träindustri har tagit fram cirka 120 deklarationer för olika produkter. Vilket gör det enklare att välja rätt material och underlättar analysen.

Med livscykelanalysen som stöd kan vi utveckla bättre och bättre hus där människor trivs och mår bra, samtidigt som vi långsiktigt värnar jorden vi promenerar omkring på. Och vid det här laget vet du ju att långsiktighet är ett av de värden vi håller allra högst. Långsiktigheten är en förutsättning för hållbarhet. Och för Aeonic gäller inte det ena eller det andra, utan alltid både och.

Källa uppgifter om utsläpp: Traguiden.se – en webbsida från Svenskt Trä.